Jag menar, logiken i det ologiska och konstiga...det oförklarliga, det som bara kan hända i sportens värld. Det är väl kanske just det ologiska och oförklarliga som gör att just sport och sportens vardag berör och upprör så många. Kan någon förklara hur ett lag ena veckan kan åka och vinna på San Siro i Italien och veckan efter åka på stryk på Bloomfield i Blackpool ? (what? where?) japp, Blackpool.

Nu är det kanske inte så konstigt för mig som följt Tottenham sen barnsben, man är ju liksom van nu....men hur fanken är det möjligt? Hur kan t ex fotboll uppröra så pass mycket att man skallar en annan människa i rent vrede eller slänger ner en moppe från en läktare (yes, har hänt i Italien)(hur fanken fick de in mopeden på arenan?). Det slog mig helt plötsligt, samtidigt som herr Gomez stängde Inters CL-dörr, att det som vi brinner för, det som folk betalar dyra pengar för, det som upprör och ger sömnbrist, det som vi jävlas med varandra för, det vi lägger pengar på....det är 22 vuxna killar som jagar en läderboll, för att peta in den i ett nät??? Vad fasen? Förklara! Förklara varför jag bryr mig? Varför jag får tusen sms varje gång Spurs gör bort sig, varför jag tvingar mina barn att bära matchtröjor hemma och varför jag lägger tusentals kronor på att vara på plats, på White Hart Lane....?? Det är ju helt befängt. Men det är just kanske det ologiska, det ovissa och det oförklarliga med fotboll och övrig sport som gör att vi ändå orkar hålla på. Det finns ju annat i livet som är statiskt, ständigt och vardagligt. Nu ska vi se, nästa för Spurs...Wolves borta, herregud. Inte nu igen.

När vi ändå är i ämnet: Italiensk fotboll, ha ha ha. Dags att stänga igen butiken och vakna upp i verkligheten. Dags för Jennifer Wegerup att packa väskan, komma hem och bli en riktig journalist. Dags för Marcus Birro att släppa handväskan och dags för Ola Andersson på Viasat att stänga munnen. Italiensk fotboll är död... Det har jag sagt länge. Verkligheten är ikapp och förbi.

Det är det för den här tjejen också:

Bubblan har spruckit, bananskalen är slut. Solresan är över och nu är fröken Green skadad, missar halva friidrottssäsongen. Synd, hon har ju ändå hoppat en gång över 2 meter. Hoppas att Tv 4 kan göra ett hemma hos Emma reportage istället. Over and out.

Besökte den klassiska Kopparvallen i Åtvidaberg i helgen. Allvarligt, vad är det som är så klassiskt? Jag antar att det är samma feeling över detta som t ex i Degerfors eller Leksand men, vad är det klassiska? En pizzeria, en Liedl och sen är stan slut. Tittade in i fönstret på en stängd rockklubb, Crazy Bitch & Gang skulle spela...I rest my case..

Största gåtan är ju ändå hur man tillät allsvensk fotboll här:

Ja, ni ser rätt. Detta är den klassiska Kopparvallen i Åtvidaberg. Arenan som gud glömde. Jag vet att Svenska fotbollsförbundet har en massa krav som ska uppfyllas när det gäller arenornas vara eller ickevara men tydligen så delar man ut ett gäng dispanser. Titta igen..

Nåväl, det funkade i alla fall för vårt syfte. Det var skönt att komma hem till Stockholm igen, 08-forever.

Crazy Bitch & The Gang? Någon?

Leksand förresten, vad händer där uppe i skogen mellan Mora och Borlänge? Det har inte funkat att köpa in dyra avdankade föredetta stjärnor och det funkar tydligen inte att köra mer med egna produkter. Man ser t o m i år ut att missa direktplatserna till Kvalserien och läktarna gapar tomma i viktiga avgörande matcher. Man laddar för fullt för en utomhusmatch mot Mora och i min värld verkar det vara så att man lägger mer fokus på att vara bäst i Dalarna än att komma tillbaka till hockeyns finrum. 15000 pers mot Mora spelar mindre roll om man har en halvtom hall i en avgörande match mot Rögle. Jag har sagt det förr och säger det igen: Leksand kommer tillbaka den dagen de inser att de inte längre är ett storlag, att de är på allsvensk nivå (både laget och föreningen) och att det krävs lite mer än bara ett namn för att få lira med de stora grabbarna. Byt Mora mot Elitserien, byt fokus!

Rögle är på väg upp igen.....det är ju aldrig slut på eländet.

Passar på att ge en känga till alla er som gnäller över att årets Sonisphere i Stockholm inte håller måttet. Hur bortskämd kan man bli? Nu lever vi ju i ett toppstyrt samhälle och får bita i det sura äpplet för att några tanter var upprörda över att vi trampade sönder deras park i århundradets hällregn förra året. Globenområdet är inget bra alternativ och bristen på plats gör ju att årets event blir lite light. Men om ni fortsätter och klaga och gnälla så ska jag tänka på er alla i solen på Söderstadion med en kall i näven....när jag rockar till detta:

Världsklass....fortsätt gnälla! Ni gillar väl Zlatan också?

Höres!

Förlåt, inser att jag är lite extra-uppretad, just idag....igen.

I ditt lilla, minimala huvud. Det är där det brinner, käre lille Gattuso.

Jag blev uppriktigt ledsen över det som hände på San Siro i tisdags. Gattusos lilla uppvisning tog lite udden av det faktum att mitt kära Tottenham avslöjade den bluff som Milan står för. Ni kanske såg hur det såg ut, ett engelskt snabbfotat bollflyttande lag mot ett gäng uppblåsta föredettingar-ego. Det var nästan pinsamt ett tag, innan domaren, Flamini och Gattuso såg till att grotta sönder matchen och svänga den lite till sin favör. Rättvisan log oss i ansiktet när Lennon bjöd Yepes på plats i korvkön och Crouch på ett öppet mål. Surt sa räven, trots allt. Den lille skit-Gattuso stod för allt det som jag avskyr när det gäller Italiensk fotboll: gnället, filmningarna, primadonnafasonerna, det långsamma ickefotbolls-spelet och dessa uppblåsta egon färdiga att spricka. Domaren hade högt i tak, som tur var för Milan. Sorry Gattuso, det du pysslade med är inte okej. Dessutom ger du dig på Crouch (det kändes ungefär som om Crouch försökte sparka undan den där lilla hundvalpen som nafsar runt fötterna) och J Jordan, störste skotske busen ever. Det är rätt, bjud upp till dans:

Trots allt, det här är långt ifrån över. Gattuso är avstängd, Tottenham har en jättechans att ta sig vidare. På WHL kan de slå alla, jag menar alla. Bale kommer vara med. Det är inte bara Gattuso som ger en bitter eftersmak. Marcus Birro gör det också, han tycker nämligen att Gattuso är en hjälte. Grattis Birro, you have reached your all time low. Jag förstår att du inte är omtyckt. Du kan fortsätta gömma dig i Italien och leva i din låtsasbubbla. Även fröken Wegerup lämnar övrigt att önska då hon på vanligt maner dyrkar Zlatan och tycker att det är jättejobbigt att alla är så dumma och orättvisa efter hans insats. Han fick ju inga bollar att jobba med, stackarn. Newsflash: en bra forward skapar egna lägen, därmed faller Zlatan ur braforward-kategorin. Han har aldrig varit där, det blev ännu tydligare i tisdags. Förresten Wegerup, sluta grina och skyll på att det minsann är ditt jobb att skriva enbart om Zlatan. Du har väl lite värdighet som journalist? Du kan ju säga ifrån och be att få skriva om riktiga nyheter som andra journalister gör? Eller så kan du slå upp ordet NYANSERAD i ordboken. Testa det, eller ta rygg på herr Banks. Där kan du lära dig en hel del. Du och alla dina Milanegon är välkomna till White Hart Lane, där fotbollen föddes. För länge sen. Ta en fika med Joe Jordan.

Roligt att det kommer upp lite nya sporter ibland. Nu är tydligen lag-VM i parallellslalom jättestort. Vi tog ju brons, det var den största nyheten igår. Jag hade inte en aning om att det pågick ett VM i parallellslalom men fattar nu att det är årets Tour De Ski. Ni vet, en icketävling som alla ger fasen i om det inte går bra men världens största tävling om någon lyckas. Anja fick nu två brons, i komben och i parallellslalom. Stora nyheter, sporten gjorde tillbakablickar på Anjas karriär, jag kollade om tapeten i hallen hade torkat....det var roligare.

Stort cred till förbundskaptenen i alpina landslaget som petar Anja ur slalomstuppen och låter en junior känna på det istället. Enough is enough. Tack!

Kan någon peta Anjas pappa som expertkommentator också?

Foppa fixade två matcher. Nu är det slut. Jag vet inte vad jag ska säga mer. Ni vet ju vad jag tycker. Fanken ta honom om han dyker upp i Modos B-hall nästa säsong och prövar igen. Jag fixar inte det. Jag kommer att behöva fler tapeter att glo på.

Allvarligt, hur sjukt är det inte att Polens F1-stjärna Robert Kubica bränner rakt in i en mur och sliter av sig armen i en vanlig rallybil? Eller det faktum att en Polsk biskop skickar ett paket till Kubica på sjukhuset innehållandes (håll i er nu) en droppe blod från en död Påve och en bit av hans Påveslöja? Hur fanken kan de ha sådant? Så jobbar dock kyrkan fortfarande, i Polen i alla fall. Jag håller tummarna för Kubica! Sy på den där armen nu! Har inte Foppa någon skena som skulle passa Kubica?

Jag skrev om hjältar förra veckan. Jag glömde den här killen:

Mr Laraque. Han gör en säsong i AIK, blir en hjälte i Solna och åtevänder till NHL. Han grottar vidare. Ja, han grottar för det är ju ingen världstjärna i hockey. Han är däremot det alla lag behöver, en hjälte. Han är den där killen som tar och ger, gör allt för sitt lag. Sliter in i det sista.

I tisdags fyllde AIK 120 år och lagom till det utspelades ett derby i Globen. I AIK-klacken stog Mr Laraque! Han satte sig nämligen på ett plan, flög till Stockholm för matchen och för att få hylla AIK. Han passade på att hälsa att han hatar alla andra lag och att han ska spela för AIK nästa säsong. Klapp klapp! Jag tycker att det är stort. Han är en Gattuso, fast med lite klass. Känner jag Gozzi rätt ( jag vill inte känna Gozzi rätt ) så har han passat på att signa Mr L (förmodligen i tisdags ). Alla i AIK hockey älskar Laraque. Alla på Hovet älskar honom, eller kanske inte alla. Portvakterna till Hovet får fortfarande gåshud av honom, av olika anledningar. Alla hockeylag behöver en Laraque. Grattis AIK, på födelsedagen!

Damfotbollslandslaget åker på ny semester, den här gången till Al Garve. Man fyller åter sin trupp med skadade och rehabande spelare och lämnar några andra på gränsen-spelare hemma. Den aktuella truppen är jätteospännande och jag gissar att Dennerby kan plocka ut den i sömnen. Skitenkelt. Han får göra hur han vill men jag stör mig på en sak. Jag undrar om det verkligen kan vara möjligt att en skadad Caroline Seger (som han ju vet var han har) tar plats av en spelare som skulle älska att få komma med och pröva på landslaget? Jag undrar om Segers peppning av truppen är viktigare än att unga förmågor får chansen? Är det verkligen så? Om det är så, när ska någon slå näven i bordet? Jag vill veta. Det luktar semester...igen.

Ja ja, det finns kvalitet på annat håll, vi får ta och luta oss mot det. Peter Crouch är alltid kvalitet (är det inte märkligt hur dessa fågelben kan vara så bra på fotboll) och dessa herrar är alltid kvalitet. När Mr Coverdale & Co släpper nytt kan ni räkna med kvalitet:

Förresten, såg ni Ola Andersson i Viasat-studion efter Milan-Spurs matchen? Han såg chockad ut! Det är också kvalitet för mig, livskvalitet!

Höres!

Vi får allt serverat, på ett jättefat. Oftast är det bara att slå upp dagens kvällstidningar och titta på rubriker och bilder...vem behöver tv? Det är ju humor på varje tidningssida.

Det finns ju alltid några favoriter. Vissa gillar man bara för att de är så där lagom dum-söta, vissa andra skrattar man ju åt i ren ilska, kliar sig i huvudet och undrar varför pressen utnyttjar faktumet att de är ett lätt offer. Det är ju i ju för sig det som är kärnproblemet i våra medier, nyheter kommer i andra hand och skvaller och spekulationer kommer alltid i första.

Som sagt, det finns favoriter. Här är en:

Det går ju inte att inte smågilla Martin Mutumba. Killen som tatuerade SM-guld på bröstet innan det var klart, killen som har mer guld i munnen än tant Agda, killen som pratar som en 7-åring och killen som får beundararpost från platser han aldrig hört talas om, typ Värmland? :) Man klarar ändå Martin, han är ju ubersnäll, alltid leende med glimten i ögat. Han gör så gott han kan. Tyvärr utnyttjar pressen honom och låter göra honom göra bort sig gång på gång. Det blir alldeles för lite fokus på hans kvalitér som fotbollsspelare. AIK har gjort ett kap i att ta tillbaka honom, han kommer lyfta laget och springa åttor runt de flesta tröga allsvenska försvarare. Heja Martin! En sak bara, ta av dig den förbannade bandanan du envisas med att ha på huvudet. Det är ju sådant som gör att du är svår att ta på allvar...

Jag skrattar inte åt Mutumba, jag småler.

Däremot skrattar jag elakt åt den här killen, varje gång han öppnar truten:

Här har vi Mutumbas motsats, världsstjärnan Dick Axelsson. Killen utan någon som helst glimt i ögat, killen utan självdistans, killen som tar sig själv på för stort allvar och framför allt killen som tror sig vara större än de flesta, utan egentilig anledning. Kallad problembarn, av de flesta som råkat ut för mr Dick.

Jag klarar inte av den här killen, han gör bara ett drygt inttryck och åker runt och hånar medspelare. Just det stör mig mest av allt. Hans hånfulla sätt mot sin omgivning. Han gör det nu, han kommer att göra det och han har alltid gjort det. Han gjorde det i Huddinges tröja då han åkte förbi undertecknad i AIKs bås. Jag tror att vi ledde med 4-5 mål när han råkade peta in en puck och sen håna när han åkte förbi vårt bås. Ni som känner mig fattar ju att jag bet tillbaka. Dicks blick sa det mesta, han kommer alltid att komma ihåg mig, hoppas jag.

Nej, du är bara dum mr Axelsson. Kom ner på jorden och försvinn från pressen. Jag vill inte bli förbannad varje gång jag slår upp sportsidorna. Och NEJ!! du passar inte i mustach, inte du heller.

Som sagt, det blir för lätt ibland. Pamela Andersson på expressen som livnär sig på att vara experttyckare och panelhöna hade Guidetti på sin innelista här om dagen. Han hyllades lite och fröken Pamela hoppades på att han någon gång skulle uppnå Zlatan-klass som fotbollsspelare och inte Bojan-klass som misslyckad fotbollspelare och pinsam paneltyckare. :) :) Självmål Pamela! Kasta inte spjut i hissar. Du lever av att tycka, och vara pinsam. Skönt att hugga av sina egna fötter. Humor i press, som vanligt!

Den gångna veckan har varit ovanligt humorfylld. Humor är ju att Pontus Kåmark bjuder Unibet på Kärringbet (den är ju för enkel), Kåmark är en ovanligt ful kärring, humor är att Foppa får 80 000kr per spelad match (ja, ni läste rätt), vilket kanske inte blir så mycket när han förmodligen håller ihop i 4-5 stycken, humor är att ingen längre tycker att det är spännande när Fredrik Ljungberg inte platsar hos Celtic utan sitter på läktaren och det är fantastisk humor när Anja Persson går ut i pressen och hävdar att hon minnsan inte har bett om att få sådana jättelår!

Självklart är det ju också humor när ingen reagerar på att vår svenske lagkapten Zlatan behagar dyka upp någon dag på Cypern, spela en halvlek (känna sig mentalt trött, vilket alltid är hans ursäkt när det tar emot) och flyga hem i paus, medans resten av laget spelar vidare i matchen. Ja, det stämmer. Han drog hem, mitt i matchen! Så ska en lagkapten dra sin slipsten, låt oss bara hylla vidare! HUMOR!

Humor är också att leda 4-0 i paus, tappa till 4-4 efter 90 minuter och vara jädrigt nära på att förlora hela kalaset på övertid. Å andra sidan är det underbart när Arsen från Woolwich råkar ut för detta. En misslyckad Arsenaldag är alltid en bra dag i familjen Ekblom-Bs hus!

Jag måste passa på att hylla (sen ska det skottas snö). Ännu en av mina barndomshjältar har gått bort, lite onödigt tidigt. RIP Gary Moore, en av vår tids största gitarrhjältar:

Herrejädrans vilket rockband himlen håller på att skrapa ihop!

Just det, snö var det ja....

Höres!

Vi lägger ner nu va? Begraver den onödiga disskusionen om hjärta, klubbkänsla, föreningen i hjärtat, klubben man alltid har hejat på. Det finns inte, så är det bara. Fotbollens transferfönster slog ihjäl med en smäll här om kvällen och undertecknad följde en liveuppdatering på a-bladet noga. Det klickade hela tiden, varje gång jag tittade in hade någon sålt sitt hjärta, glömt klubbkänslan, knallat vidare....

Största sveket utspelade sig någonstans på en helikopter mellan Liverpool och London där en viss så kallad uppblåst storstjärna fick för sig att han ville byta helt plötsligt. Ok eller? Tja, för en vecka sen var han Liverpools bästa spelare, sprang runt på planen, pekade på sitt namn på tröjan och pussade på klubbmärket. Ungefär så här:

Fansen älskade honom, han älskade tillbaka.

Och? Ja, nu vet vi ju egentligen inte vad som hände på riktigt men jag skulle gissa att en viss ryss hörde av sig och erbjöd en säck med pengar, en liten semester-ö och eventuellt den helikoptern som han skulle få flyga till London med. Helt plötsligt ville lille blonde pojken inte vara kvar i sin drömklubb, han ville bort. Skrev en liten avskedsansökan (eller så fick hans skrivkunnige assistent göra det åt honom) och drömde sig bort. En dag senare torkade pojken sina tårar och log igen, ungefär så här:

   Var pojken nöjd? Ärligt talat, jag blir inte klok på det här, men det är en spännande såpa. Mr Torres (är han inte ruggigt lik killen på Kalles Kaviar-tuben?) kommer nu att göra sin debut i nya klubben mot......jajamen, Liverpool!!! Dessutom går han ut och säger att han inte kan tänka sig något bättre än att sänka sin gamla klubb??? Heja heja! Haja!!!! Hur upptaget kan det tuta? Hur lite känsla kan man ha? Hur lite ansvar kan man hantera? Det kommer ju att bli årets match. Liverpoolpubliken laddar för fullt med att bränna Torres tröjor runt om i staden. Heja Liverpool! (förlåt). Någon föreslog att man skulle skeppa över alla Torres-tröjor till barnen i Afrika. Jag är ledsen, vi kan inte göra så mot de barnen. De har det jobbigt så det räcker, vi behöver ju inte pracka på dom dåliga värderingar. De får lära sig själva.

Klubbkänsla? My a...!!!

Det är så det fungerar just nu. Våra superstjärnor är numera alldeles för bortskämda, för uppblåsta och för curlade för att känna något som helst ansvar i sina karriärer eller hur deras beslut och handlingar påverkar så många andra runt omkring. Deras egon är långt bak i kön!

För något år sedan gick Tottenhams Kameruanske back Assou-Ekoto ut och hävdade min poäng. Han berättade öppet om noll klubbkänsla i dagens fotboll och att han själv tänkte på sin framtid och spelade där han fick bäst betalt för stunden. Det blev ramaskri, han blev utbuad på varenda fotbollsarena i hela England, och bilr det fortfarande. Jag applåderar A E, ruggigt ärligt gjort. Han hade inte så fel trots allt.

Stor applåd! Den här killen har dessutom noll stjärnstatus. Han kör en liten Smart-bil, hyr en liten lägenhet i andra hand i centrala London och ger fanken i det mesta. Vad säger Torres om detta? Nog så. Lägg ned klubbkänslesnacket. Det är nya tider!

By the way, var ska Zlatan spela nästa år. Han har som vanligt full sjå med att göra sig osams med alla sina lagkamrater och snart börjar det bli dags för en ny Zlatan-era i kvällspressen, den långa vägen till en ny klubb, en klubb som förstår honom bättre. Förra året hejade alla på Barcelona (det är glömt nu), nu hejar alla på Milan (eller hur) och nästa år? Vi får väl se. Kanske ska fråga fröken Wegerup, hon gillar att torka hans tårar. Personligen hoppas jag på att Pato sänker honom, snart.

Kan inte släppa det, googla lite om ni vill fundera på klubbkänsla. Förslag på namn: Robbie Keane, Sol Campbell, Stefan Gråhns, eller varför inte Sharbel Touma? Ha det så kul.

För övrigt noterar jag att det obligatoriska reportaget från Christian Olssons Sydafrikaläger dök upp på sporten igen. I bakgrunden.....yes, Emma Gren! Just när man trodde att det var över. Jag började skratta, ni vet så där hysteriskt innan man får ett utbrott. Hade inte frugan hållt i fjärrkontrollen hade den legat i bitar. Hon skrattade, hon också. Undrar om Anna Brolin gillar sitt jobb? Halmhatt är inte hennes grej.

Tottenham då? Ingenting.....gott så. En liten Pienaar och sen var det över. Jag är nöjd, äntligen lite lugn och ro. Inga nya spelare (det brukar ju vara minst 5 varje gång). Ingen napp den här gången, det tackar vi för. Vi har Gareth Bale, det räcker.

Grattis till alla 35 fotbollsherrar som nu får åka på gratis-semester med landslaget till Cypern, ni är nära nu...

Dags för lite glädje, man kan ju inte annat än att skratta åt allt elände. Det här är glädje, bäst just nu:

Håll tummarna för Liverpool! Och Spurs! Alltid, skit jädra hårt! Förresten, varför skriver man kontrakt med idrottare? Helt poänglöst, vad tjänar det till?

Hörs!